Skip Stones for Fudge

Handling: I en värld där krig, terrordåd och svältkatastrofer är vardagsmat väljer några att tokfördjupa sig i tragiken, vända på varje sten för att försöka förstå orsakerna bakom kaoset och gör bokstavligen allt i sin makt för att försöka kontrollera känslan av eskalerande och annalkande undergång. Andra kastar smörgås. Vilken av dessa två alternativ som är bäst låter jag vara osagt, men en sak står helt säker – anhängarna av den senare kategorin har garanterat en jämnare och mer regelbunden sömncykel. I den här dokumentären får vi följa den yppersta världseliten i smörgåskastning och trots att startfältet får betraktas som något skralt, kompenserar de upp kvantitetsförlusten med en sjuhelvetes kvalitet när det kommer till personlighet. Det är inga stela civilingenjörer med slipsen i pannan om man säger så. Vi får förmånen att stifta närmare bekantskap med en rödlätt superpatriot som både äger världsrekordet och en automatisk cigarettrullare. Vi lär också känna hans främste utmanare, en sävlig bergshippie som med hjälp av kvantfysik, Pythagoras sats och dammiga VHS-band från Discovery Channel försöker hitta den optimala kasttekniken. Flåsandes i nacken har de två kaststjärnorna givetvis en ungtupp som med svällande biceps och orubblig optimism rör sig allt närmare deras nivåer. Vem som går segrande ur striden och blir inbjuden till den japanska talkshowen ska jag i vanlig ordning inte avslöja, men kan säga så mycket som att det är den mest sympatiske av de tre som ror hem Guinness-diplomet och respekten från de trettiofyra supportar som följer “sporten” slaviskt.

 

Omdöme: Antalet dokumentärer som jag betalat för att ladda ner går att räkna på en trasig handske, och trots att det kanske säger mer om mina suspekta internetvanor än om något annat, är det ändå en stark indikation på att filmerna i fråga är av hög kvalitet och/eller behandlar ett pockande ämne. Den här lilla filmen pröjsade jag trettiofem surt förvärvade riksdaler för och varenda krona känns ytterst välinvesterad. Det är ett lagom smalt ämne, tempot är behagligt lugnt och trots att dramaturgin är den gamla vanliga när det kommer till världsrekorddokumentärer tappar jag aldrig intresset. Karaktärerna är för genuina och uppriktiga för att det ska hända. För första gången någonsin är det en av de vita männen med för mycket fritid som faktiskt reflekterar kring all tid han lägger på sin till synes meningslösa hobby. Det piggar upp. En annan aspekt som skapar frisk fläkt och lite jävlar anamma, är filmens underbara längd. Den här lille räkan till dokumentär klockar in på 44 minuter och jag måste erkänna att det är en helt optimal tidsrymd för ett sånt här putslustigt ämne. Filmskaparna hade kunnat börja intervjua grannar och förvånade arbetskamrater eller snöat in på den franska fysikerns något meningslösa test om de hade velat, men de behärskade sig, la band på sina cineastiska begär och tack vare det blev det en helt perfekt paketerad filmupplevelse.

3spaceIMDb-iconwhut

Advertisements

Ge mig feedback!

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s